cessan

Ja, jag kom i mål. Vägen var lång, varm och slitsam, men även denna gång hade jag äran att få springa in på stockholm stadion. Dock var det inte en lika glad Cecilia som sprang in på löparbanan denna gång, jag hde riktigt ont i magen sista 3 km, så jag gick lite dubbeltvikt, springa var inte att tala om. Så gick ända fram till ingången till stadion där jag drog efter andan och tvingade mig att springa de sista 400meterna. Det gick, och precis bakom mållinjen stod Simon och väntade. Föll ihop i hans armar och tårarna rann.. min ork var slut. Men jag behövde inte heller springa en meter till =D bara ta sig bort till väskor och duschar, sen väntade 2.5 timmes bilresa hem till Falun. Gudomligt skönt att sitta ner, men lite lätt krampaktigt för benen att sitta så ihopträngd.
Att lägga sig på kvällen var skönt, hade dock svårt att sova pga värk i hela kroppen =P
Söndagen ska vi inte tala om, kunde knappt röra mig, igår var lite bättre, och idag känner jag mig faktiskt som människa igen =D
Men är glad och nöjd efter loppet, och trots all smärta så tycker jag på nåt konstigt sätt att det är roligt, och har redan pratat om att anmäla mig till nästa år igen. Måste vara nåt fel på mig =P

Idag har vi haft seminarie via blackboard.. inte särskilt betungade.. Nu blr det snart fika på stan med tjejerna, tyckte att vi var värda det en regnig dag som denna! =)